Varför motivation inte räcker för hållbar beteendeförändring

De flesta människor vet redan vad de borde göra för att må bättre. Vi vet att sömn påverkar återhämtning, att fysisk aktivitet stärker både kropp och hjärna och att långvarig stress påverkar hälsan negativt.

Kunskapen finns där, ändå är hållbar beteendeförändring fortfarande svårt.

"Det är också därför många hälsosatsningar får kortvarig effekt"

En inspirerande föreläsning kan skapa motivation för stunden, ett nytt träningsupplägg kan fungera några veckor, ett friskvårdsbidrag kan ge en initial push, men efter en tid återgår många till gamla mönster.

Problemet handlar sällan om brist på vilja

Inom beteendevetenskap talar man om att beteenden formas i ett samspel mellan individen och omgivningen. Forskning inom socio-ekologisk teori visar att hälsobeteenden påverkas av allt från arbetsmiljö och sociala normer till tillgänglig tid, kultur och organisatoriska strukturer. Det innebär att människor inte förändrar beteenden i ett vakuum.

För att förstå varför förändring ofta är svårt används bland annat COM-B-modellen, utvecklad av Susan Michie och kollegor vid University College London. Modellen beskriver att beteenden påverkas av tre grundläggande faktorer som behöver samverka

Capability – förmågan att utföra ett beteende, både fysiskt och psykologiskt.

Opportunity – yttre förutsättningar, fysiska & sociala miljön som möjliggör eller försvårar beteendet.

Motivation – de mekanismer, både medvetna och automatiska, som aktiverar och styr vårt handlande.

Förändring kräver att minst en av dessa komponenter förändras. Och det är just det som gör motivation ensam otillräcklig.

Miljön är en förutsättning, inte en detalj

Tänk på någon som genuint vill återhämta sig bättre. De har kunskapen, de har viljan – men arbetsdagen saknar pauser, kulturen premierar ständig tillgänglighet och det finns ingen struktur som stödjer återhämtning. Capability och Motivation finns, men Opportunity saknas.

Det är ett mönster som återkommer. Forskning visar att interventioner som inkluderar organisatoriska och miljömässiga förändringar är betydligt mer effektiva än de som enbart riktar sig mot individens beteende, detta gäller i synnerhet på arbetsplatsen, där organisation och miljö i hög grad bestämmer de faktiska förutsättningarna för hälsosamma beteenden.

Ändå är det individens motivation som oftast hamnar i fokus när organisationer investerar i hälsa, medan miljön omkring människan lämnas oförändrad.

Arbetsplatsen som arena

Människors beteenden påverkas starkt av det sammanhang de befinner sig i. Vanor formas i vardagen – i möteskulturen, arbetstempot, ledarskapet och de sociala normerna kring vad som är acceptabelt och eftersträvansvärt.

Det gör arbetsplatsen till en av de viktigaste arenorna för hållbar hälsa. Inte för att arbetsgivare bär ensamt ansvar för hur människor mår utan för att arbetsplatsen erbjuder något sällsynt, ett kontinuerligt sammanhang med gemensamma strukturer som faktiskt kan förändras.

I vårt arbete på Holistal ser vi ofta att människor inte behöver mer information om hälsa. Det de behöver är hållbara strukturer, kontinuitet och stöd som fungerar i verkligheten, mitt i vardagens krav och arbetslivets tempo.

Kanske behöver vi därför börja se beteendeförändring mindre som en fråga om disciplin och mer som en fråga om miljö, förutsättningar och mänskliga system.

För om motivation ensam hade varit lösningen, hade betydligt fler redan mått bättre idag.