Vem äger hälsan i svenskt arbetsliv?

Sjukfrånvaron ökar, kostnaderna är höga. Initiativen är många, ändå rör vi oss långsamt. 

I svenskt arbetsliv finns friskvårdsbidrag, hälsoutmaningar och policydokument. Vi följer nyttjandegrad, sjukfrånvaroprocent och trivselindex. Men alltför sällan ställer vi den mest grundläggande frågan:

Vem äger egentligen hälsan  och vem bär ansvaret när den brister?

Är det individens ansvar att sova bättre, träna mer och hantera stress?

Eller är det organisationens ansvar att skapa system där hållbar prestation är möjlig?

I den här kommande artikelserien 

granskar vi hur hälsa hanteras i svenskt arbetsliv som kostnad, som förmån och som strategisk investering. Vi tittar på vad sjukfrånvaro faktiskt kostar, varför många insatser saknar effektmätning och varför framtidens konkurrenskraft i allt högre grad avgörs av hur väl organisationer designar hållbara system.

Hälsa är inte en trivselfråga, det är en styrningsfråga.