Friskvård räcker inte längre

Därför missar många organisationer det som faktiskt förebygger ohälsa

De flesta organisationer satsar i dag på hälsa. Friskvårdsbidrag, hälsoutmaningar, och olika former av stödinsatser är vanligt förekommande. Det vi kallar Random act of wellness. Ändå fortsätter stressrelaterad ohälsa att öka liksom sjukfrånvaro, personalomsättning och produktivitetstapp.

Det är ett tydligt tecken på att något inte fungerar.

Problemet är sällan brist på ambition.

Problemet är att hälsa ofta behandlas som en förmån, inte som en del av hur organisationen leds och styrs.

När hälsa blir ett sidospår

Friskvård har i många fall blivit ett parallellt spår vid sidan av verksamheten. Utan tydligt ägarskap, struktur och uppföljning riskerar insatserna att bli kortsiktiga och svåra att koppla till faktiska effekter.

Samtidigt vet vi att stress och psykisk ohälsa i arbetslivet sällan uppstår plötsligt. Den byggs upp över tid genom hög belastning, bristande återhämtning, otydliga roller och ledarskap som inte fångar tidiga signaler. När dessa mönster inte upptäcks i tid blir konsekvenserna ofta kostsamma.

60 procent kan förebyggas men bara om man arbetar tidigt

Enligt AFA Försäkring kan upp till 60 procent av stressrelaterad frånvaro förebyggas. Det är en avgörande siffra. Den visar att ohälsa i stor utsträckning inte är oundviklig men att den kräver ett annat angreppssätt än traditionell friskvård.

Det som gör störst skillnad är inte fler aktiviteter, utan tidig upptäckt och anpassat ledarskap. Organisationer som arbetar systematiskt med att följa belastning, engagemang och återhämtning över tid har större möjlighet att agera innan problemen leder till sjukskrivningar.

Det handlar inte om att kontrollera individen.

Det handlar om att förstå organisationens riskmönster.

Från punktinsatser till förebyggande systematik

Allt fler organisationer börjar nu röra sig bort från punktinsatser och mot mer sammanhängande arbetssätt. I stället för att fråga vilka insatser ska vi erbjuda? börjar man fråga vad i vårt system skapar långsiktig hållbarhet och vad gör det inte?

Det innebär att hälsa kopplas närmare till:

• ledarskap och ansvar

• uppföljning över tid

• tydlighet i uppdrag och förväntningar

• kultur och psykologisk trygghet

När dessa delar hänger ihop blir förebyggande arbete både mer träffsäkert och mer lönsamt.

Tidiga insatser är inte dyra de är strategiska

Ett vanligt motargument mot förebyggande arbete är kostnad. Erfarenheten visar dock att sena insatser är betydligt dyrare än tidiga. Sjukskrivningar, rehabilitering och kompetensförluster påverkar inte bara individer de påverkar hela organisationens stabilitet och prestation. Att arbeta förebyggande handlar därför inte om att göra mer, utan om att göra rätt saker i rätt tid.

Hälsa som en ledningsfråga

För VD och HR innebär detta ett tydligt skifte. Hälsa kan inte längre ses som ett separat HR-initiativ eller ett individuellt ansvar. Det är en del av hur organisationen leds, följs upp och utvecklas.

När hälsa blir en integrerad del av styrning och beslutsfattande ökar möjligheten att skapa både välmående människor och hållbara verksamheter.

Nästa steg

I Holistal Sustainable Rapport 2026 har vi samlat forskning, nationell statistik och praktiska erfarenheter som visar varför friskvård inte längre räcker och hur organisationer kan arbeta mer systematiskt och förebyggande för att minska stressrelaterad ohälsa.