De flesta människor vet redan vad de borde göra för att må bättre. Vi vet att sömn påverkar återhämtning, att fysisk aktivitet stärker både kropp och hjärna och att långvarig stress påverkar hälsan negativt. Kunskapen finns där, ändå är hållbar beteendeförändring fortfarande svårt. "Det är också därför många hälsosatsningar får kortvarig effekt" En inspirerande föreläsning kan skapa motivation för stunden, ett nytt träningsupplägg kan fungera några veckor, ett friskvårdsbidra

Aldrig tidigare har vi haft så mycket kunskap om vår hälsa. Vi mäter sömn, stress, puls, aktivitet och återhämtning. Organisationer investerar i friskvård, utbildningar och digitala verktyg och samtidigt fortsätter sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa att öka. Kanske är utmaningen idag inte att mäta hälsa utan att skapa verklig och hållbar beteendeförändring. Många företag vill arbeta förebyggande med hälsa, men ofta stannar insatserna vid friskvårdsbidrag, en inspirati

I den här artikelserien har vi etablerat att ohälsa i arbetslivet inte förklaras av individen, utan av systemen. Att insatser behöver anpassas till verklighetens villkor och att de organisationer som lyckas bättre gör det genom hur arbetet är organiserat och lett – varje dag. Men det finns en dimension vi ännu inte lyft tillräckligt tydligt. Arbetsplatsen är inte bara en källa till belastning. Den kan också vara en av de mest kraftfulla resurserna vi har för att förbättra häl

I tidigare delar av den här serien har vi sett att ohälsa i arbetslivet inte förklaras av individen, utan av systemet. Att samma insats inte fungerar överallt, och att de organisationer som lyckas bättre har något gemensamt i hur arbetet är organiserat och lett. Det väcker en naturlig följdfråga: Hur gör man det i praktiken? Viljan räcker inte På många arbetsplatser finns engagemanget. Aktiviteter genomförs, initiativ lanseras, insatser görs. HR-funktionen arbetar hårt. Probl

I takt med att allt fler organisationer investerar i hälsa i arbetslivet växer en annan utmaning fram, likriktningen. Initiativen ser ofta likadana ut, samma typer av aktiviteter återkommer stegutmaningar, mindfulness-appar, ergonomiutbildningar – oavsett verksamhetens karaktär. Det är välmenande satsningar. Men de bygger på en föreställning om att hälsa kan förbättras på samma sätt överallt. Forskningen visar att det inte stämmer. Arbetslivet är inte homogent Arbetstagare i

Att förebygga morgondagens ohälsa kräver att vi förstår att belastning inte är en och samma sak utan ser fundamentalt olika ut beroende på var och hur vi arbetar. När vi pratar om hälsa i arbetslivet pratar vi ofta som om arbetet vore likadant för alla. Men det är det inte och den skillnaden är avgörande. Det som sliter är inte alltid det vi ser Det som belastar en person i ett yrke är inte samma sak som det som belastar någon i ett annat. Ändå möter vi ofta åtgärder och insa

Under lång tid har ohälsa i arbetslivet förklarats på samma sätt. Individen är stressad. Individen är inte tillräckligt resilient. Individen behöver återhämtning, träning eller bättre balans. Men om vi zoomar ut framträder en annan bild. För när hundratusentals människor varje år blir sjukskrivna är det svårt att kalla det ett individuellt problem. Då handlar det inte längre om enskilda val utan om strukturer. Ett växande systemfel I Sverige får mellan 620 000 och 630 000 per

Efter att ha pratat om psykisk ohälsa, signaler och varför vi ser det för sent, blir en sak tydlig, det här är inte ett problem vi kan lösa genom att reagera snabbare. Det är ett problem vi behöver börja arbeta annorlunda med från början. I dag satsar många organisationer på hälsa. Initiativ finns, aktiviteter genomförs och viljan är tydlig, samtidigt upplever många att effekten uteblir. En del av förklaringen är att insatserna ofta blir just det enskilda initiativ. Något som

Psykisk ohälsa i arbetslivet beskrivs ofta som ett arbetsmiljöproblem. Något som uppstår i organisationen, i kraven, i tempot eller i ledarskapet. Men bilden är större än så Psykisk ohälsa i arbetslivet är i många fall en spegel av samhället vi lever i, den formas inte enbart av arbetet, utan av livet i stort av uppväxt, livssituation och de krav som möter oss i flera delar av livet samtidigt. Det gör att vi ofta försöker förstå problemet där det blir synligt, snarare än där

Psykisk ohälsa i arbetslivet är inte något nytt. Men det som har förändrats är omfattningen och vilka som drabbas. Samtidigt är det en annan sak som blir allt tydligare, vi ser det ofta för sent. På de flesta arbetsplatser finns en vilja att agera. Chefer vill stötta, organisationer vill ta ansvar och ambitionen att arbeta förebyggande är ofta uttalad. Men i praktiken sätts insatserna ofta in först när problemen redan har blivit synliga, när frånvaron ökar, när prestationen p

Att vi ser psykisk ohälsa för sent handlar inte om att signalerna saknas, de finns där. Men de är sällan tydliga, och de passar sällan in i hur vi är vana att upptäcka problem i arbetslivet. Psykisk ohälsa börjar ofta i det subtila. I små förändringar som över tid blir något större. En energi som inte riktigt räcker till. Ett fokus som sviktar. En person som tidigare varit engagerad men som gradvis drar sig undan. Det är förändringar som är lätta att förklara bort. Som tillfä

https://lnkd.in/dtQkBank

Sverige har länge diskuterat arbetslivet utifrån en åldrande befolkning. Hur vi ska arbeta längre, hur pensionssystemet ska hålla och hur färre ska försörja fler. Men samtidigt växer en annan utveckling fram i en helt annan del av arbetslivet. Den handlar inte om slutet av arbetslivet. Den handlar om början. En ny verklighet i arbetslivet Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, särskilt bland yngre människor och i synnerhet bland kvinnor. Det är en t

Vi står mitt i en av de största förändringarna av arbetsmarknaden i modern tid. Sverige blir allt äldre, andelen människor i arbetsför ålder minskar samtidigt som fler ska försörjas. I den diskussionen återkommer ofta samma lösningar, vi ska arbeta längre, pensionsåldern ska upp, kompetensbristen ska lösas. Men mitt i detta missar vi en mer grundläggande fråga vilken arbetskraft är det egentligen som ska bära framtiden och i vilket skick? En av de mest underskattade resursern

Små företag är motorn i näringslivet. Men med få medarbetare, högt tempo och många ansvarsområden blir varje individ avgörande. När energin sviktar påverkas hela verksamheten. Därför lanserar vi nu Holistal 3 månader av digitalt välmående, ett praktiskt och engagerande verktyg som hjälper små företag att skapa hållbar prestation genom hållbara människor. Läs mer på; https://lnkd.in/dtQkBank

Vi pratar ofta om hur länge vi ska arbeta. Men allt oftare växer en annan fråga fram. Hur skapar vi ett arbetsliv som människor faktiskt orkar vara kvar i? Sverige står inför en tydlig demografisk förändring. Vi lever längre, samtidigt som färre i arbetsför ålder ska försörja fler. Det gör arbetslivet viktigare än någonsin, men det gör också hälsan viktigare än någonsin. För i slutändan är det inte antalet år vi kan arbeta som avgör. Det är hur de åren faktiskt ser ut. En mö

Sverige står inför en tydlig demografisk förändring. Vi lever längre än tidigare generationer och andelen äldre i befolkningen ökar snabbt. Samtidigt förväntas en mindre del av befolkningen vara i arbetsför ålder. Det innebär att färre yrkesverksamma i framtiden ska försörja fler pensionärer. I den politiska debatten handlar lösningen ofta om pensionsålder. Resonemanget är att vi behöver arbeta längre för att pensionssystemet ska hålla. "Men mitt i den diskussionen missas oft

Det är en av frågorna i en kommande forskningsstudie som Holistal genomför tillsammans med Mälardalens universitet, Wingspan och forskare som Oskar Halling-Ullberg. Målet är att utveckla ett mer strukturerat och evidensbaserat arbetssätt för förebyggande hälsa i arbetslivet. Samtidigt fortsätter vi vår artikelserie om sambandet mellan hälsa, arbetsförmåga och pension. Mer kunskap behövs om hur vi kan minska sjukfrånvaro och skapa hållbara arbetsliv i Sverige. Vill du vara med

Det började med en friskvårdsanläggning i Västerås som jag drev i 14 år. Sedan grundade jag Itrim, som växte till en internationell kedja med center i Sverige, USA, Tyskland och Kina. Under åren har jag fått möjlighet att arbeta med hälsa i många olika sammanhang, från träning och livsstilsförändring till vård, omsorg och strategi. En sak har blivit tydligare för varje år Birgitta Thörn Vi pratar mycket om hälsa. Men vi arbetar fortfarande för lite systematiskt och förebyggan