Vi har i den här artikelserien följt en röd tråd, semesterns positiva effekter är verkliga, men kortlivade. Välbefinnandet toppar efter åtta dagar. Frekventa, kortare semestrar är mer effektiva än en enda lång. Och det räcker inte att vara fysiskt ledig, du behöver också sluta tänka på jobbet för att återhämtningen ska bli verklig. Det finns ytterligare ett lager i den här bilden som sällan lyfts fram, men som forskningen pekar ut som en av de starkaste enskilda faktorerna ba

Förra veckan skrev vi om att välbefinnandet ofta når sin topp redan efter omkring åtta dagars semester och att effekten sedan klingar av betydligt snabbare än många tror. Det väcker en naturlig följdfråga. Om en lång semester inte räcker för att skapa ett hållbart mående över året vad gör det då? Svaret är mer specifikt än de flesta tänker sig, det handlar inte primärt om hur länge vi är borta från jobbet utan om vad som händer i huvudet under tiden vi är borta. Återhämtning

Del 6: Det viktigaste kapitalet syns inte i balansräkningen Vi mäter mycket i arbetslivet, sjukfrånvaro, produktivitet, omsättning, engagemang. Vi följer vad som går fel och försöker åtgärda det, men det finns ett kapital som sällan syns i organisationers hälsoarbete, trots att forskningen om det är gedigen och växande. Psykologiskt kapital eller PsyCap, som det kallas inom positiv organisationspsykologi handlar inte om personlighet eller talang. Det handlar om fyra psykolog

Del 5: Från kunskap till handling – vad gör hållbara beteenden möjliga för kvinnor? Hur skapar vi ett arbetsliv där fler håller sig friska – längre? Det är en fråga som blir allt viktigare i takt med att kunskapen om hälsa växer. Vi vet idag mer än någonsin om kvinnors hälsa. Vi vet hur menscykeln påverkar energi och kognition. Vi vet vad graviditeten kan signalera om framtida hälsorisker. Vi vet hur klimakteriet påverkar sömn, minne och arbetsförmåga. Vi vet också betydligt

Del 4: Kvinnors psykiska hälsa, mer än hormoner Hur skapar vi ett arbetsliv där fler håller sig friska – längre? Den frågan blir allt viktigare när vi ser utvecklingen av den psykiska ohälsan i Sverige. Det är en av de mest stabila siffrorna i svensk folkhälsostatistik och samtidigt en av de mest sällan ifrågasatta. Depression är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Kvinnor har också mer än dubbelt så hög risk för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk diag

Fyra eller fem veckor sammanhängande ledighet. För många är det sommarens stora löfte, att äntligen ladda batterierna inför resten av året. Men forskningen ger en mer nyanserad bild av vad semestern faktiskt gör med oss. En studie publicerad i Journal of Happiness Studies följde arbetande individer före, under och efter sommarsemestern för att se hur deras välbefinnande förändrades dag för dag. Mönstret var tydligt. Redan från första semesterdagen steg deltagarnas mående stad

Del 3: Klimakteriet – övergången arbetslivet blundar för Tänk dig en högpresterande kvinna i femtioårsåldern. Tjugo års erfarenhet, en ledande roll, ett rykte om att alltid leverera. Plötsligt sover hon dåligt, glömmer ord mitt i meningar, känner en ångest hon inte kan förklara. Hon går till läkaren och berättar hur hon mår. Läkaren frågar om hon har regelbunden mens, hon svarar ja. Då är det inte klimakteriet, säger läkaren, det är nog bara stress.Det är en scen som upprepas

Almedalen fortsätter att vara en unik mötesplats för samtal om framtidens samhälle, innovation och hållbar utveckling. Ett av de starkaste temana hittills är AI:s växande betydelse för offentlig sektor, näringsliv och inte minst vård och hälsa. Under AI Swedens seminarier diskuterades hur Sverige kan stärka sin konkurrenskraft genom bättre samarbete mellan politik, näringsliv, akademi och offentlig sektor. Kompetensförsörjning, utbildning och långsiktiga teknikval lyftes fram

Del 2: Graviditeten, ett hälsofönster vi inte utnyttjar Graviditet betraktas ofta som ett mellanrum. Något att ta sig igenom, återhämta sig från och sedan lämna bakom sig, men forskningen berättar en annan historia, om att graviditeten är ett av de mest informationsrika biologiska tillstånd en kropp kan genomgå, och att vad som händer under de nio månaderna kan säga oss något avgörande om hälsan tjugo år senare. Det fönstret utnyttjar vi nästan aldrig, men det skulle vi kunna

Del 1: Menscykeln – kroppens första språk Arbetsplatsen är designad för ett jämnt energimönster, samma arbetstider varje dag, samma krav på fokus och prestation oavsett vecka eller månad. Det är en modell som passar ungefär hälften av arbetskraften och som för den andra hälften aldrig riktigt stämt. Menscykeln är inte bara ett reproduktivt fenomen. Den är ett dynamiskt biologiskt system som påverkar energi, kognition, återhämtning och stresskänslighet genom hela månaden. Horm

Under de senaste decennierna har hälsa i arbetslivet ofta reducerats till en fråga om individuella val. Vi har talat om träning, kost, sömn och stresshantering, om motivation, disciplin och personligt ansvar. Samtidigt fortsätter den psykiska ohälsan att öka. Det är en paradox som borde få fler att stanna upp. För om kunskap vore lösningen skulle problemet redan vara löst. De flesta människor vet att de borde sova mer, röra sig mer och återhämta sig bättre, ändå har sjukskriv

Idag tog vi ett viktigt steg tillsammans. Vi är både glada och stolta över det samarbete som nu inleds mellan HOLISTAL | Sustainable Health och Business Women Sverige med en gemensam ambition att påverka dagens och morgondagens ledare att se hälsa som en strategisk framgångsfaktor. Under dagens föreläsning pratade vi om något som blir allt viktigare i ett föränderligt arbetsliv. Hur bygger vi framgångsrika organisationer där människor också håller över tid? På Holistal arbeta

Det finns en hälsoinsats som de flesta organisationer redan har tillgång till, men sällan använder medvetet. Det är inte ett nytt verktyg eller ett utökat friskvårdsbidrag, det är hur arbetsplatsen är designad och hur en chef beter sig en vanlig tisdag. Om ledaren skickar mejl klockan 22 etableras en norm om tillgänglighet — oavsett vad policyn säger. Om möten bokas över lunch blir återhämtning en lyx snarare än en självklarhet, och om hög arbetsbelastning tystas ned istället

Varje år lägger svenska arbetsgivare miljarder kronor på hälsoinsatser. Föreläsare bokas in och hälsodagar arrangeras. Appar laddas ned, och sedan händer ingenting. Problemet är inte viljan, det är systemet. Under lång tid har arbetslivets hälsoarbete vilat på ett grundantagande, att människor beter sig ohälsosamt för att de saknar kunskap eller motivation. Ge dem en inspirerande föreläsning, och de kommer att förändra sig, men forskningen ger en helt annan bild. I en av de m

Modjtaba Zandian och Birgitta Thörn från Holistal Vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte kring hur vi ser på hälsa, vård och människans långsiktiga hållbarhet. Under konferensen möttes forskare, AI-utvecklare, kliniker, spelindustrin, försvaret, näringsliv och vårdaktörer kring samma grundläggande fråga: Hur går vi från reaktiv sjukvård till kontinuerlig, preventiv och in individanpassad hälsa? Det som gjorde dagarna så speciella var inte bara bredden, utan hur tydligt all

Varje år föder tusentals svenska kvinnor barn med komplikationer som pekar mot allvarlig framtida ohälsa, ändå lämnar vården dem sedan i stort sett utan uppföljning. Det är ett av de mest konkreta exemplen på hur det svenska hälsosystemet fortfarande i grunden är reaktivt, vi väntar tills folk blir sjuka, istället för att agera på de tidiga signaler vi faktiskt redan har. En graviditet berättar mer än vi tror Under M4 Health-konferensen vid Linköpings universitet presenterade

Sverige rustar, försvarsbudgetar ökar, materiel beställs och beredskapen stärks, men det finns en dimension av upprustningen som sällan diskuteras, folket som ska bära det. Modern krigföring ställer extrema krav på fysisk uthållighet och mental motståndskraft. Men de människor som ska möta de kraven formas inte i lumpen, de formas på arbetsplatser, i vardagsvanor och i den återhämtning som antingen sker eller uteblir, år efter år. ”Och där ser bilden oroande ut” Enligt en ana

Debatt | Holistal Det talas mycket om AI som en teknologisk revolution. Men efter en dag på M4 Health vid Linköping universitet är min övertygelse en annan, det vi håller på att bygga är inte bara ny teknik det är en ny samhällsinfrastruktur, och det är vi tvungna att bygga den. Inte för att det är spännande. Utan för att alternativet inte fungerar. Siffrorna talar sitt tydliga språk År 2030 beräknas 812 000 personer i Sverige vara 80 år eller äldre, en ökning med drygt 160 0

Reflektioner från M4 Health, Linköping universitet Förmiddagen på M4 Health vid Linköping universitet lämnade ett tydligt intryck, vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte, och det händer nu, inte om tio år. Gunnar Cedersund från Linköpings universitet öppnade med en vision som satte tonen för hela dagen. I stället för dagens reaktiva sjukvård beskrev han en framtid där varje individ har en digital tvilling som kontinuerligt uppdateras med hälsodata, simulerar sjukdomsutveck

Del 1 i den här serien handlade om varför förebyggande hälsa behöver bli mer systematiskt. Men vad innebär det egentligen i praktiken? Och varför är beteendeförändring så svårt, trots att vi vet precis vad vi borde göra? Svaret finns delvis i hur vår hjärna fungerar. Forskning inom beteendeekonomi och neurovetenskap visar att de flesta av våra vardagliga beslut inte styrs av rationella överväganden, utan av vanor, kontext och automatiska reaktioner. BJ Fogg, beteendeforskare