Efter att ha pratat om psykisk ohälsa, signaler och varför vi ser det för sent, blir en sak tydlig, det här är inte ett problem vi kan lösa genom att reagera snabbare. Det är ett problem vi behöver börja arbeta annorlunda med från början. I dag satsar många organisationer på hälsa. Initiativ finns, aktiviteter genomförs och viljan är tydlig, samtidigt upplever många att effekten uteblir. En del av förklaringen är att insatserna ofta blir just det enskilda initiativ. Något som

Psykisk ohälsa i arbetslivet beskrivs ofta som ett arbetsmiljöproblem. Något som uppstår i organisationen, i kraven, i tempot eller i ledarskapet. Men bilden är större än så Psykisk ohälsa i arbetslivet är i många fall en spegel av samhället vi lever i, den formas inte enbart av arbetet, utan av livet i stort av uppväxt, livssituation och de krav som möter oss i flera delar av livet samtidigt. Det gör att vi ofta försöker förstå problemet där det blir synligt, snarare än där

Psykisk ohälsa i arbetslivet är inte något nytt. Men det som har förändrats är omfattningen och vilka som drabbas. Samtidigt är det en annan sak som blir allt tydligare, vi ser det ofta för sent. På de flesta arbetsplatser finns en vilja att agera. Chefer vill stötta, organisationer vill ta ansvar och ambitionen att arbeta förebyggande är ofta uttalad. Men i praktiken sätts insatserna ofta in först när problemen redan har blivit synliga, när frånvaron ökar, när prestationen p

Att vi ser psykisk ohälsa för sent handlar inte om att signalerna saknas, de finns där. Men de är sällan tydliga, och de passar sällan in i hur vi är vana att upptäcka problem i arbetslivet. Psykisk ohälsa börjar ofta i det subtila. I små förändringar som över tid blir något större. En energi som inte riktigt räcker till. Ett fokus som sviktar. En person som tidigare varit engagerad men som gradvis drar sig undan. Det är förändringar som är lätta att förklara bort. Som tillfä

https://lnkd.in/dtQkBank

Sverige har länge diskuterat arbetslivet utifrån en åldrande befolkning. Hur vi ska arbeta längre, hur pensionssystemet ska hålla och hur färre ska försörja fler. Men samtidigt växer en annan utveckling fram i en helt annan del av arbetslivet. Den handlar inte om slutet av arbetslivet. Den handlar om början. En ny verklighet i arbetslivet Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning, särskilt bland yngre människor och i synnerhet bland kvinnor. Det är en t

Vi står mitt i en av de största förändringarna av arbetsmarknaden i modern tid. Sverige blir allt äldre, andelen människor i arbetsför ålder minskar samtidigt som fler ska försörjas. I den diskussionen återkommer ofta samma lösningar, vi ska arbeta längre, pensionsåldern ska upp, kompetensbristen ska lösas. Men mitt i detta missar vi en mer grundläggande fråga vilken arbetskraft är det egentligen som ska bära framtiden och i vilket skick? En av de mest underskattade resursern

Små företag är motorn i näringslivet. Men med få medarbetare, högt tempo och många ansvarsområden blir varje individ avgörande. När energin sviktar påverkas hela verksamheten. Därför lanserar vi nu Holistal 3 månader av digitalt välmående, ett praktiskt och engagerande verktyg som hjälper små företag att skapa hållbar prestation genom hållbara människor. Läs mer på; https://lnkd.in/dtQkBank

Vi pratar ofta om hur länge vi ska arbeta. Men allt oftare växer en annan fråga fram. Hur skapar vi ett arbetsliv som människor faktiskt orkar vara kvar i? Sverige står inför en tydlig demografisk förändring. Vi lever längre, samtidigt som färre i arbetsför ålder ska försörja fler. Det gör arbetslivet viktigare än någonsin, men det gör också hälsan viktigare än någonsin.  För i slutändan är det inte antalet år vi kan arbeta som avgör. Det är hur de åren faktiskt ser ut. En mö

Sverige står inför en tydlig demografisk förändring. Vi lever längre än tidigare generationer och andelen äldre i befolkningen ökar snabbt. Samtidigt förväntas en mindre del av befolkningen vara i arbetsför ålder. Det innebär att färre yrkesverksamma i framtiden ska försörja fler pensionärer. I den politiska debatten handlar lösningen ofta om pensionsålder. Resonemanget är att vi behöver arbeta längre för att pensionssystemet ska hålla. "Men mitt i den diskussionen missas oft

Det är en av frågorna i en kommande forskningsstudie som Holistal genomför tillsammans med Mälardalens universitet, Wingspan och forskare som Oskar Halling-Ullberg. Målet är att utveckla ett mer strukturerat och evidensbaserat arbetssätt för förebyggande hälsa i arbetslivet. Samtidigt fortsätter vi vår artikelserie om sambandet mellan hälsa, arbetsförmåga och pension. Mer kunskap behövs om hur vi kan minska sjukfrånvaro och skapa hållbara arbetsliv i Sverige. Vill du vara med

Det började med en friskvårdsanläggning i Västerås som jag drev i 14 år. Sedan grundade jag Itrim, som växte till en internationell kedja med center i Sverige, USA, Tyskland och Kina. Under åren har jag fått möjlighet att arbeta med hälsa i många olika sammanhang, från träning och livsstilsförändring till vård, omsorg och strategi. En sak har blivit tydligare för varje år Birgitta Thörn Vi pratar mycket om hälsa. Men vi arbetar fortfarande för lite systematiskt och förebyggan

Vad har lojalitetsprogram, bankvärlden och golf med varandra att göra? Mer än man kanske tror. I Holistals nya podcast-avsnitt “Små förändringar som gör stor skillnad” möter vi Per Landquist, en av Nordens mest erfarna experter inom lojalitet och kundrelationer. Under sin karriär har han arbetat med några av de största bankerna och finansaktörerna i Norden – från Eurocard till SEB – och varit vd i 17 år för ett internationellt bolag som utvecklade lojalitetsprogram. Men i det

Sverige diskuterar pensioner allt mer, den politiska debatten kretsar kring pensions-ålder, och hur ett allt längre liv ska finansieras. Frågan ställs ofta i termer av siffror, ska vi arbeta till 66, 67 eller ännu längre? På papperet är resonemanget logiskt, men mitt i diskussionen saknas ofta en mer grundläggande fråga. Har människor hälsa nog att arbeta längre? Vi lever i dag längre än tidigare generationer. I Sverige är den förväntade livslängden över 83 år. Det är en av v

Vi lever längre än någonsin. I början av 1900-talet låg den förväntade livslängden i Sverige runt 55 år. Idag är den över 83. Det är en av vår tids största framgångar, men bakom utvecklingen finns en mindre uppmärksammad verklighet. ”Vi lever längre, men inte nödvändigtvis friskare längre”. Skillnaden mellan livslängd och hälsolängd Internationell forskning från EU och OECD visar att skillnaden mellan livslängd och friska levnadsår växer. I Sverige lever människor i genomsnit

Sverige står inför en förändring som är större än de flesta politiska reformer och mer avgörande än enskilda konjunkturs-svängningar. Den sker långsamt, nästan obemärkt, men den kommer att påverka hela vår samhällsekonomi. Vi lever längre än tidigare generationer. Det är i grunden en framgång. Medel-livslängden har ökat stadigt och vi har fler friska år än våra mor- och farföräldrar någonsin kunde drömma om. Samtidigt höjs pensionsåldern och signalen från samhället är tydlig,

Vi vet nu två saker. Sjukfrånvaro är inte otur, det är en affärsrisk, och friskvårdsbidrag är inte en hälsostrategi. Ändå fortsätter många organisationer att behandla hälsa som en rad isolerade initiativ. En föreläsning här, ett bidrag där, en temavecka om stress. Man gör något men sällan på ett sätt som förändrar systemet. Problemet är inte bristen på vilja. Problemet är att hälsa inte är en aktivitet, det är ett utfall. Hälsa uppstår i system Ingen blir långtidssjukskriven

Små företag är motorn i näringslivet. Men med få medarbetare, högt tempo och många ansvarsområden blir varje individ avgörande. När energin sviktar påverkas hela verksamheten. Därför lanserar vi nu Holistal 3 månader av digitalt välmående , ett praktiskt och engagerande verktyg som hjälper små företag att skapa hållbar prestation genom hållbara människor. Ett enkelt sätt att stärka både energi och fokus Holistal är utvecklat för att fungera i verkligheten mitt i arbetsvardage

Nästan varje HR-chef i Sverige kan svara på tre frågor direkt: Hur stort är friskvårdsbidraget? Hur många procent av medarbetarna använder det? Hur mycket av budgeten har utnyttjats? Men ställ en fjärde fråga och det blir tyst. Vilka medarbetare använder det? Är det de redan friska, engagerade och aktiva? Eller är det de som löper störst risk för sjukfrånvaro? Och framför allt: har det någon mätbar effekt på organisationens hälsa? Där saknas ofta svar. Vi mäter aktiviteten, i

Alla säger att hälsa är viktigt, få räknar på den. Sjukfrånvaro betraktas ofta som ett utfall något som händer. Men i praktiken är den en av de största påverkbara kostnadsposterna i många organisationer. Trots det är det förvånansvärt få bolag som behandlar den som en strategisk investering eller en finansiell risk i budgetarbetet. Förebyggande hälsa blir därför lätt en värderingsfråga istället för en affärsfråga. Men vad händer om vi räknar? Ett enkelt räkneexempel Tänk er e