Förebyggande hälsa kan inte stanna vid friskvårdsbidraget

Aldrig tidigare har vi haft så mycket kunskap om vår hälsa. Vi mäter sömn, stress, puls, aktivitet och återhämtning.

Organisationer investerar i friskvård, utbildningar och digitala verktyg och samtidigt fortsätter sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa att öka.

Kanske är utmaningen idag inte att mäta hälsa utan att skapa verklig och hållbar beteendeförändring. Många företag vill arbeta förebyggande med hälsa, men ofta stannar insatserna vid friskvårdsbidrag, en inspirationsföreläsning eller enstaka initiativ. Det är välmenande satsningar — men de blir lätt fragmenterade och kortsiktiga.

Hållbar hälsa skapas sällan genom punktinsatser

Människors beteenden påverkas av betydligt mer än individuell motivation. Arbetsbelastning, kultur, ledarskap, återhämtning, sociala normer och organisatoriska strukturer spelar stor roll för hur vi faktiskt mår och fungerar över tid och det är här arbetsplatsen blir så intressant.

Arbetsplatsen är en av få arenor där människor befinner sig kontinuerligt, påverkas av gemensamma strukturer och samtidigt har möjlighet att skapa hållbara vanor tillsammans. Vi tror att den arenan har en mycket större potential än vad de flesta organisationer idag tar vara på, inte bara för att förebygga ohälsa, utan för att aktivt bygga hälsa.

Notan för att inte agera är känd

Trots det lägger samhället fortfarande anmärkningsvärt lite resurser på prevention. Enligt OECD går under 3 procent av hälsoutgifterna till förebyggande insatser¹ och svenska siffror bekräftar bilden. Skandias hälsoekonomer beräknar att Sverige förlorade 102 miljarder kronor på långtidssjukskrivningar under 2025. Enbart psykisk ohälsa stod för 56% av detta — en siffra som dessutom ökat stadigt sedan 2015².

Det är kostnader som i stor utsträckning är förutsägbara och kan förebyggas.

Forskningen ger stöd för det. Västerbottens hälsoundersökningar som följt invånare vid 40, 50 och 60 år i decennier visar att dödligheten bland deltagarna var 34 procent lägre än hos motsvarande åldersgrupper i resten av Sverige³. Systematiska, kontinuerliga insatser ger mätbara resultat.

Frågan är alltså inte om - utan hur

Vad skulle hända om vi började se förebyggande hälsa som en långsiktig investering snarare än en personalförmån?

Framtidens organisationer behöver kanske arbeta lika systematiskt med mänsklig hållbarhet som med traditionellt arbetsmiljöarbete. Inte genom fler kortsiktiga wellness-insatser utan genom strukturer, kontinuitet och stöd för verklig beteendeförändring över tid.

Det är en av anledningarna till att Holistal, tillsammans med Wingspan och Mälardalens universitet, nu vill utforska hur systematiskt hälsofrämjande arbete kan bli en naturlig del av framtidens arbetsliv.

Frågan är inte längre om arbetsgivare ska arbeta förebyggande med hälsa. Frågan är hur långsiktigt och systematiskt det arbetet måste bli och om vi har råd att vänta längre. 

Källor

¹ OECD Health Statistics 2025 — Health expenditure and financing. Tillgänglig: data.oecd.org

² Skandia (2025) — Samhällskostnaden för längre sjukskrivningar. Tillgänglig: skandia.se

³ Läkartidningen (2016) samt San Sebastián m.fl. (2019) — Do cardiovascular disease prevention programs in northern Sweden impact on population health? BMC Public Health. Tillgänglig: ncbi.nlm.nih.gov