Halva arbetskraften — hela människan

Del 3: Klimakteriet – övergången arbetslivet blundar för

Tänk dig en högpresterande kvinna i femtioårsåldern. Tjugo års erfarenhet, en ledande roll, ett rykte om att alltid leverera. Plötsligt sover hon dåligt, glömmer ord mitt i meningar, känner en ångest hon inte kan förklara. Hon går till läkaren och berättar hur hon mår.

Läkaren frågar om hon har regelbunden mens, hon svarar ja. Då är det inte klimakteriet, säger läkaren, det är nog bara stress.Det är en scen som upprepas i svenska läkarrum, och på svenska arbetsplatser, varje dag.

Symtomen ingen lär sig känna igen

Klimakteriet handlar om sjunkande nivåer av framför allt östrogen, vilket kan ge en bredd av symtom, kroppsliga, kognitiva och psykiska under en period som för många pågår länge.  Hjärnan är ett av de organ som påverkas mest, och humörsvängningar, sömnstörningar och en känsla av utmattning är vanliga.

Problemet är att de symtomen är nästan identiska med utmattningssyndrom, båda tillstånden delar gemensamma nämnare som trötthet, humörsvängningar och minskat självförtroende , vilket gör gränsen mellan dem svår att se för både kvinnan själv och vården.

Kvinnor med klimakteriebesvär får ofta fel diagnos, eftersom kunskapen om symtomen är så låg, både bland kvinnor själva och vårdpersonal.  Resultatet kan bli fel diagnos, fel behandling och i värsta fall onödigt långa sjukskrivningar.

Det är inte en marginell företeelse. Klimakteriet drabbar 70 procent av alla kvinnor i 47–56-årsåldern , och kvinnor löper redan mer än dubbelt så hög risk för långa sjukfall på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män, en risk som sannolikt underskattas ytterligare av feldiagnoser.

Mitt i karriären och mitt i osynligheten

Många kvinnor är i chefsbefattning och på toppen av sin karriär just när klimakteriesymtom som hjärndimma, svettningar, sömnsvårigheter, stresspåslag och ångest drabbar dem.  Det är en obekväm kollision, den period i livet då yrkeserfarenheten är som störst sammanfaller med en hormonell övergång som ingen pratat om.

Konsekvenserna syns i karriärbeslut, ofta i det tysta. Kvinnor som nått sina mest ansvarstyngda roller börjar tacka nej, inte till småuppdrag, utan till nästa steg, ledningsgrupper, större projekt, synliga presentationer.  En undersökning på 1 100 kvinnor i åldrarna 35–64 år visar att så mycket som en tredjedel har lämnat eller funderat på att lämna sitt arbete på grund av klimakteriebesvär.

Det är inte brist på kompetens eller ambition, det är brist på förståelse hos arbetsplatsen och ibland hos kvinnan själv.

Vad en medveten arbetsgivare kan göra

Det goda nyheten är att det här inte är ett olösligt problem. Det är ett kunskapsproblem och kunskap går att bygga.

En arbetsgivare som vill agera kan göra tre konkreta saker. Utbilda chefer och HR om vad klimakteriet faktiskt innebär, så att hjärndimma och sömnlöshet inte per automatik tolkas som bristande engagemang. Skapa ett diskussionsklimat där klimakteriet kan tas upp öppet, risken är annars att kvinnor hellre sjukskriver sig eller stannar hemma än söker stöd, och se över hur arbetsbelastning och flexibilitet kan anpassas tillfälligt, utan att det påverkar karriärmöjligheter långsiktigt.

En arbetsgivare som visar att man stöder en kvinna i den här fasen av livet får ofta en medarbetare som gärna stannar kvar längre, det är inte bara en omtanke, det är en kompetensstrategi.

Det här handlar inte bara om hälsa

Klimakteriet är inte bara en individfråga. Det är en arbetsmiljöfråga, en kompetens-försörjningsfråga och en fråga om jämlika villkor i arbetslivet.  Som en forskare inom området uttryckte det, det här ger oss ett gigantiskt berg att hantera eller, om man väljer att se det annorlunda, en möjlighet att förbättra kvinnors vardag och företagens lönsamhet samtidigt.

De organisationer som förstår klimakteriet som en del av sitt hälso- och kompetensarbete kommer inte bara behålla fler kvinnor i ledande roller. De kommer göra det med kunskap istället för gissningar.

Källor: Akavia – kunskapsläge om klimakteriet och feldiagnos i arbetslivet, baserat på forskning vid Lunds universitet; Socialstyrelsen – förekomst och kunskapsläge om klimakteriet; Chef/Chefakademin – undersökning bland 1 100 kvinnor om klimakteriets påverkan på karriärbeslut; Benify/EndoGyn – intervju med specialistläkare i gynekologi om klimakteriet i arbetslivet.