Sjukskrivningarna vänder - men bara för vissa

Den psykiska ohälsan på svenska arbetsplatser minskar för första gången på flera år. Men för de allra längsta sjukskrivningarna fortsätter den att öka – ett tecken på att förebyggande insatser behöver komma in tidigare.

En vändpunkt, men inte hela bilden

Andelen pågående sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa har minskat från 48,5 till 45,4 procent på ett år. Samtidigt fortsätter andelen att öka bland de allra längsta sjukskrivningarna – de som pågått längre än två år, där den nu ligger på 58,2 procent.

Slutsatsen är tydlig, det förebyggande arbetet ger resultat, men insatserna kommer fortfarande för sent för de mest utsatta. Nästan fyra av tio långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa har redan pågått i över två år när de fångas upp.

Chefer och tjänstemän - hög risk trots låg total frånvaro

Ett mönster som ofta glöms bort, personer i kvalificerade yrken och chefspositioner har färre sjukdagar totalt, men när de väl blir sjukskrivna beror det oftare på psykisk ohälsa. I chefsyrken och yrken med fördjupad högskolekompetens beror cirka 35 procent av nya sjukskrivningar på psykisk ohälsa, högre andel än inom fysiskt krävande yrken. Inom kommunikationsbranschen är siffran som högst, 39 procent.

Orsakerna är välbekanta, ständig tillgänglighet, hög arbetsbelastning, begränsad återhämtning och otydliga arbetsprocesser, ofta ligger orsakerna på organisatorisk snarare än individuell nivå.

Friskfaktorerna är kända – frågan är genomförandet

Arbetsplatser som lyckas hålla nere sjukskrivningarna gör det genom några få, väl beprövade faktorer, närvarande ledarskap, hanterbara arbetsgrupper, fysisk aktivitet integrerad i arbetsdagen, tydliga mål och framför allt att tidigt fånga upp tecken på ohälsa innan de blir långvariga.

De flesta arbetsgivare vet redan att rörelse, återhämtning och tidigt stöd förebygger ohälsa. Utmaningen är att göra det till en del av vardagen, systematiskt, mätbart och individanpassat – snarare än enstaka insatser som aktiveras först vid kris.

Kopplingen till Holistal Health HUB

Det är exakt detta gap Holistal Health HUB adresserar. Sveriges mötesplats för förebyggande hälsa, den 13 oktober i Stockholm. Utgångspunkten för dagen är att 80 procent av framtidens sjukdomsbörda är kopplad till livsstil och beteenden, medan de flesta organisationer fortfarande agerar först när skadan redan är skedd. Datan ringar in tre områden som står i centrum:

Tidiga insatser i vardagen, inte bara vid kris. Holistals metodik bygger på mikrovanor inom sex hälsodomäner, ett sätt att göra det förebyggande arbetet kontinuerligt och lågtröskligt, snarare än något som aktiveras först när ohälsan redan blivit långvarig.

Individanpassning för grupper med olika risk. Risknivåer och riskmönster skiljer sig kraftigt mellan yrkesgrupper, kön och livsfaser (småbarnsår, klimakterium). Personalisering – en av Holistals kärnpelare – är precis det svar som krävs när en generell lösning inte räcker.

Ledarskapets roll. Chefens förutsättningar och förmåga att se medarbetare tidigt är avgörande för utfallet. Health HUB samlar forskning och praktik från bland andra Mouna Esmaelzadeh (Karolinska Institutet), Gunnar Cedersund (M4 Health/Linköpings universitet), Oskar Halling (Mälardalens universitet), Fredrik Wistrand (Lifetrack), Peter Vesterberg (Saluto AI) och Holistals egen VD Birgitta Thörn, som talar under rubriken "Från insikt till beteendeförändring".

Sammantaget ger statistiken Holistal Health HUB en stark, aktuell utgångspunkt, den psykiska ohälsan minskar totalt sett, men bara för dem som fångas upp i tid. Det är budskapet för dagen.

Vill du vara med och påverka framtidens hälsa i arbetslivet?

Program och anmälan: https://0309df43-3db1-495c-b376-1dac1999eb46.usrfiles.com/ugd/300792_5d68411796a5400ca5829a11f7fc6a83.pdf

Källor: Försäkringskassan (sjukskrivningsdata) och Skandia, "Sveriges sjukaste yrken 2026" (analys och sammanställning).