Det spelar mindre roll vad du gör på semestern och mer hur du upplever det

I den här artikelserien har vi följt forskningen om semester och återhämtning längs en röd tråd. Vi har sett att välbefinnandet toppar efter åtta dagar och avtar snabbt efteråt. Att frekventa, kortare semestrar ger mer hållbar återhämtning än en enda lång.

Att psykologisk frikoppling förmågan att mentalt lämna jobbet är avgörande för att ledigheten ska ge verklig återhämtning, och att sömnen förbättras under semestern, men är bland det första som försvinner när arbetet börjar igen.

Det finns ytterligare ett lager i den här bilden som utmanar en vanlig föreställning om vad som gör semestern värdefull.

Den intuitiva tanken — och vad forskningen faktiskt säger

Många tänker att en aktiv semester är bättre än en passiv. Att den som vandrar, simmar och socialiserar återhämtar sig mer än den som ligger i hängmattan och läser, det verkar rimligt och det är delvis sant. Fysisk aktivitet i naturen, socialt umgänge och meningsfulla upplevelser är alla faktorer som forskning har kopplat till förbättrat mående.

Men när Jessica de Bloom och hennes kollegor undersökte vilka faktorer som faktiskt förklarade välbefinnandet under och efter semester, fann de något oväntat, semesteraktiviteterna i sig visade bara svaga samband med förändringar i välbefinnande, medan upplevelserna under semestern visade starka samband med förändringar i hälsa och välmående.

Med andra ord, det är inte aktiviteten som avgör det är upplevelsen av aktiviteten.

Det avgörande verkar inte vara vilken specifik aktivitet semesterfiraren väljer, utan att aktiviteten upplevs som njutbar och stämmer överens med personliga preferenser. Den som älskar att läsa och tillbringar semestern med böcker återhämtar sig bättre än den som tvingar sig till vandringsturer hen egentligen inte vill göra oavsett vad som ser bättre ut på pappret.

Vad som faktiskt förklarar återhämtningen

Forskarnas genomgång pekar ut ett antal upplevelsekvaliteter som konsekvent visade sig hänga samman med bättre hälsa och välbefinnande under och efter semestern, njutning av det man gör, upplevelse av avslappning, psykologisk frikoppling från jobbet och känslan av kontroll över den egna tiden.

Det sista är värt att stanna vid.

Uppfyllandet av grundläggande mänskliga behov av autonomi och tillhörighet under en semester med familj och vänner kan öka välbefinnandet och leda till mer bestående effekter. Semestern ger i bästa fall något som vardagen ofta tar ifrån oss, friheten att själv bestämma vad dagen ska innehålla.

Omvänt, arbete under semestern påverkade hälsa och välbefinnande negativt även efter hemkomsten. Det räcker alltså med enstaka arbetsrelaterade avbrott för att underminera semesterns återhämtningseffekt oavsett hur aktiv eller välplanerad ledigheten i övrigt var.

Den praktiska konsekvensen är mer komplex än den verkar.

Det här är goda nyheter och utmanande nyheter på samma gång

De goda, det finns ingen rätt semester.

Den som mår bäst av att vara still, sova länge och se på film behöver inte skämmas för det. Återhämtning är inte ett prestationsämne.

De utmanande.

Upplevelsekvaliteten under semestern påverkas av faktorer som börjar långt innan semestern tar vid. Fysisk träning, naturvistelse och kulturella upplevelser under semestern har visat sig öka divergent tänkande och problemlösningsförmåga, med effekter som håller i sig efter semestern. Men de som är mest uttömda när semestern börjar har ofta svårast att tillgodogöra sig dessa aktiviteter,  kroppen och hjärnan är helt enkelt inte i ett tillstånd där de kan ta emot återhämtning effektivt.

Det leder till en slutsats som serien i sin helhet pekar mot, möjligheten att faktiskt återhämta sig på semestern avgörs i hög grad av hur arbetsåret i övrigt ser ut. En medarbetare som går in i semestern utmattad, sömnfattig och med svårigheter att psykologiskt koppla av, har sämre förutsättningar att uppleva ledigheten som njutbar och återhämtande oavsett var hen befinner sig och vad hen gör.

Semestern kan inte bära ett för tungt lass, det är det arbetslivet runt omkring som avgör hur stor chans semestern har att göra det den är tänkt att göra.

Källor:

De Bloom J, Geurts SA, Kompier MA. Vacation (after-) effects on employee health and well-being, and the role of vacation activities, experiences and sleep. Journal of Happiness Studies. 2013;14(2):613–633.

De Bloom J, Geurts SAE, Kompier MAJ. Effects of short vacations, vacation activities and experiences on employee health and well-being. Stress and Health. 2012;28(4):305–318.