Ditt mående når sin topp efter åtta dagars semester – sedan planar det ut

Fyra eller fem veckor sammanhängande ledighet.

För många är det sommarens stora löfte, att äntligen ladda batterierna inför resten av året. Men forskningen ger en mer nyanserad bild av vad semestern faktiskt gör med oss.

En studie publicerad i Journal of Happiness Studies följde arbetande individer före, under och efter sommarsemestern för att se hur deras välbefinnande förändrades dag för dag.

Mönstret var tydligt. Redan från första semesterdagen steg deltagarnas mående stadigt. Uppgången fortsatte till och med den åttonde dagen, då de flesta nådde sin högsta nivå av upplevd hälsa och återhämtning. Därefter planade kurvan ut. Resten av ledigheten höll sig välbefinnandet relativt stabilt, utan att fortsätta stiga.

Den verkligt intressanta och mer oroande delen av studien kommer efteråt. När deltagarna återvände till jobbet avtog de positiva effekterna snabbt, inom ungefär en vecka var välbefinnandet tillbaka på samma nivå som innan semestern började.

Det säger något viktigt om var återhämtning egentligen skapas, inte i veckorna på sommaren, utan i hur vardagen ser ut resten av året.

Vad det betyder för hur vi planerar arbetsåret

För HR och ledare väcker detta en praktisk fråga, om återhämtningens platå nås redan efter en vecka, och effekten av semestern försvinner inom lika kort tid efteråt, hur mycket av organisationens fokus på återhämtning borde då egentligen ligga utanför sommaren?

Svaret pekar mot arbetsåret snarare än semesterschemat. 

Regelbundna pauser under arbetsdagen, rimliga gränser för tillgänglighet, och en arbetsbelastning som inte kräver kompensation i form av långa ledigheter, det är faktorer som påverkar måendet kontinuerligt, medan en enskild semesterperiod bara ger en tillfällig topp. Det är heller ingen kritik mot semestern i sig.

Studien visar tvärtom att ledigheten gör sitt jobb, den ger en verklig, mätbar återhämtning från arbetslivets krav. Men den bekräftar att denna återhämtning är sårbar om resten av året inte ger något stöd att stå på.

Om vardagen präglas av hög stress, otillräcklig sömn och få pauser kommer semesterkänslan att vara kortvarig, oavsett hur lång ledigheten var.

Forskarnas slutsats blir därför att det långsiktiga välmåendet i hög grad avgörs av hur vi lever resten av året, inte av hur många veckor semester vi har rätt till.

Kanske är den viktigaste lärdomen därför inte att vi behöver längre semestrar, utan att vi behöver bygga ett arbetsliv där vi inte är beroende av semestern för att må bra. Det är just den typen av systematiska, återkommande strukturer för återhämtning som vi tillsammans med Mälardalens universitet undersöker hur framtidens arbetsplatser kan bygga in — året runt, inte bara i juli.

Källa: De Bloom J, Geurts SA, Kompier MA. Vacation (after-) effects on employee health and well-being, and the role of vacation activities, experiences and sleep. Journal of Happiness Studies. 2013;14(2):613–633.