Framtidens hälsa tar form och den mänskliga dimensionen är avgörande

Reflektioner från M4 Health, Linköping universitet

Förmiddagen på M4 Health vid Linköping universitet lämnade ett tydligt intryck, vi befinner oss mitt i ett paradigmskifte, och det händer nu, inte om tio år.

Gunnar Cedersund från Linköpings universitet öppnade med en vision som satte tonen för hela dagen. I stället för dagens reaktiva sjukvård beskrev han en framtid där varje individ har en digital tvilling som kontinuerligt uppdateras med hälsodata, simulerar sjukdomsutveckling och möjliggör preventiva insatser långt innan symptom uppstår. AI, systembiologi och precisionsmedicin smälter samman till något vi knappt haft ord för tidigare.

Det som presenterades under förmiddagen kom från vitt skilda fält, spelmotorer och hollywoodteknik, jimmy Johansson (Variant), personliga digitala hälsovalv, Nicolas Wearn (Life Atlas), kirurgisk träning i VR och AR men pekade konsekvent i samma riktning: från reaktiv behandling till kontinuerlig, prediktiv och personcentrerad hälsa.

Data är inte nog

Nicolas Wearn från Life Atlas formulerade något centralt, vården måste bli impact driven, inte bara data driven. Teknik ska aldrig vara målet i sig, det avgörande är den mänskliga påverkan och livskvaliteten.

Birgitta Thörn & Modjtaba Zandian presenterade perspektivet med hur vi på @Holistal ser på hälsa.

Vi lever i en tid när vi kan mäta nästan allt, sömn, stress, puls, återhämtning, rörelse, ändå fortsätter sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa att öka. Det tyder på att utmaningen inte primärt handlar om databrist utan om förståelsen för vad data faktiskt ska leda till. Vilken förändring? För vem? På vilket sätt?

OECD-länder avsätter i genomsnitt mindre än 3 procent av sina hälsoutgifter till förebyggande insatser, en andel som legat anmärkningsvärt stabil under lång tid, trots all teknologisk utveckling är hälsosystem fortfarande i grunden byggda kring reaktiv behandling. Samma mönster återfinns på organisationsnivå, välmenande satsningar på friskvård och engångsinsatser ersätter sällan det systematiska, långsiktiga arbete som faktiskt behövs.

Beteendet — den saknade länken

Holistals presentation under förmiddagen fokuserade på just detta, att AI och digitala tvillingar bara blir meningsfulla om de hjälper människor att förstå sina egna livsmönster och skapa hållbar förändring över tid. Stress, återhämtning, sömn, psykiskt välmående, sociala faktorer och livsstil är inte mjuka tillägg till hälsodata de är hälsodata.

Forskning visar att friskfaktorer på arbetsplatsen, möjlighet till kompetensutveckling, variation i arbetsuppgifter och väl integrerat systematiskt arbetsmiljöarbete gäller i alla typer av organisationer, oavsett sektor.  Hälsa formas inte av individens vilja ensam. Den formas av strukturerna vi lever och arbetar i.

En genomgång av 44 studier om arbetsplatsbaserade interventioner mot psykisk ohälsa visade att 73 procent hade förebyggande effekt, men bara nio av dessa hade mätt långsiktig effekt efter mer än ett år.  Vi vet att insatser kan fungera, vi vet fortfarande för lite om vad som krävs för att de ska hålla.

Det är här arbetsplatsen blir så strategiskt viktig, det är en av få arenor där människor befinner sig kontinuerligt, delar strukturer och faktiskt kan bygga hållbara vanor tillsammans med rätt stöd.

Vad M4 Health visade oss

Det som slog mig mest under förmiddagen var inte någon enskild teknologi. Det var konvergensen. Medicin, AI, beteendevetenskap, spelmotorer, visualisering och mänskligt lärande börjar röra sig mot varandra. Norlandia Care & Johan Holmsäter visade hur digitala hälsotvillingar redan börjar användas inom äldreomsorg och arbetsplats e-hälsa. 

Alessandro visade hur kirurgisk träning transformeras av teknik. Life Atlas visade hur individen kan ta ägandeskap över sin egen hälsodata på ett helt nytt sätt, och genomgående, fokus börjar förflyttas från data som mål till mänsklig påverkan som mål.

Det är rätt riktning, och det är en riktning som kräver att vi förstår människan lika väl som vi förstår teknologin.

Vad det innebär, för organisationer och för vården

För HR-chefer och ledare innebär paradigmskiftet att förebyggande hälsa inte längre kan hanteras som en personalförmån vid sidan av kärnverksamheten. Det behöver bli en strukturell fråga om hur arbete organiseras, hur återhämtning möjliggörs, hur kultur och ledarskap påverkar hälsa på riktigt.

För hälso- och vårdprofessioner innebär det att den kliniska blicken behöver möta den beteendevetenskapliga, att prevention kräver förståelse för vardagen, inte bara biomarkörerna.

Sverige har, som M4 Health visade, goda förutsättningar att ta en ledande position inom precisionshälsa och AI-driven prevention. Men det förutsätter att vi inte låter teknologin springa iväg utan den mänskliga förståelsen.

Det är just i den korsningen Holistal vill verka.

Publicerat av Birgitta Thörn från Holistal | M4 Health, Linköping universitet