_edited_edite.png)
Förebyggande hälsa – när politiken flyttar fokus till vardagen
- birgitta061
- för 1 dag sedan
- 2 min läsning
Svensk folkhälsopolitik befinner sig i ett tydligt skifte. Under de senaste åren har fokus gradvis förflyttats från att främst behandla sjukdom till att i allt större utsträckning förebygga ohälsa. Levnadsvanor, fysisk aktivitet, matvanor, sömn och psykiskt välbefinnande har pekats ut som avgörande faktorer för både individens hälsa och samhällets långsiktiga hållbarhet.
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen konstaterar att stora delar av den ohälsa som i dag leder till sjukskrivning och vårdbehov är möjlig att påverka. Stressrelaterade besvär, psykisk ohälsa och livsstilsrelaterade sjukdomar står för en växande andel av sjukfrånvaron i Sverige. Samtidigt når vården ofta människor först när problemen redan är etablerade.
Mot denna bakgrund lyfts arbetslivet fram som en central arena för prevention. Majoriteten av den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på jobbet, och hur arbetet organiseras påverkar i hög grad möjligheterna till rörelse, återhämtning och balans. I de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet betonas därför inte bara träning, utan även vikten av att minska stillasittande och skapa rörelse i vardagen.
Regeringens utredning Hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet? (SOU 2023:29) markerar ett tydligt brott med tidigare synsätt. Här slås fast att individens ansvar inte räcker. För att människor ska kunna leva mer hälsosamt krävs strukturella förutsättningar, hur arbetsdagen är upplagd, hur möten planeras, vilka normer som råder kring pauser och återhämtning. Förebyggande hälsa beskrivs som ett gemensamt ansvar mellan individ, arbetsgivare och samhälle.
Även etablerade verktyg som Fysisk aktivitet på recept utvecklas i denna riktning. Genom ökad digitalisering och bättre uppföljning vill Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten stärka långsiktigheten i preventiva insatser och göra dem mer tillgängliga i vardagen, inte minst i samverkan med arbetsgivare.
Den psykiska hälsan har samtidigt fått en mer central plats i den nationella strategin. Folkhälsomyndigheten pekar på att stress, sömnbrist och bristande återhämtning ofta föregår långtidssjukskrivningar. Därför efterfrågas tidigare insatser och kontinuerligt stöd, innan ohälsan blir klinisk och kostsam, både mänskligt och ekonomiskt.
Sammantaget tecknar politiken en tydlig bild, framtidens hälsa byggs inte främst i vårdrummet, utan i vardagen. Utmaningen ligger nu i att omsätta ambitionerna i praktik. Det kräver lösningar som kombinerar individuellt stöd med organisatoriskt ansvar, och som gör hälsosamma val möjliga i det dagliga arbetslivet.
I detta sammanhang spelar Holistal, vi som aktörer en viktig roll. Genom att arbeta med evidensbaserad prevention, mikrovanebaserad coachning och datadriven uppföljning adresseras just det glapp som finns mellan nationella ambitioner och vardagens verklighet. Där politiken sätter riktningen, handlar det om att skapa förutsättningar för genomförande, över tid, i vardagen och på arbetsplatsen.
Förebyggande hälsa har därmed gått från att vara en vision till att bli en strategisk nödvändighet.
Fördjupning & källor
• Folkhälsomyndigheten – Nationella rekommendationer för fysisk aktivitet
• SOU 2023:29 – Hur skapar vi ett samhälle som främjar fysisk aktivitet?
• Socialstyrelsen – Fysisk aktivitet på recept (FaR)
• E-hälsomyndigheten – Digital utveckling av FaR
• Holistal – Förebyggande hälsa i praktiken
Kommentarer