The MAMA research HUB

Varje år föder tusentals svenska kvinnor barn med komplikationer som pekar mot allvarlig framtida ohälsa, ändå lämnar vården dem sedan i stort sett utan uppföljning.

Det är ett av de mest konkreta exemplen på hur det svenska hälsosystemet fortfarande i grunden är reaktivt, vi väntar tills folk blir sjuka, istället för att agera på de tidiga signaler vi faktiskt redan har.

En graviditet berättar mer än vi tror

Under M4 Health-konferensen vid Linköpings universitet presenterade Sara Bergstrand det nystartade nationella forskningscentret Mama Child, en tioårig satsning finansierad av Vetenskapsrådet och FORTE med målet att transformera svensk mödra- och kvinnovård genom precisionshälsa, digitala verktyg och strukturerad prevention.

Utgångspunkten är lika enkel som alarmerande: graviditeten fungerar som ett biologiskt stresstest, den avslöjar kvinnans framtida hälsorisk på ett sätt som få andra tillfällen i livet gör — men den informationen används i dag nästan inte alls i ett preventivt syfte.

Kvinnor som drabbas av graviditetsdiabetes har tio gånger ökad risk för typ 2-diabetes och dubblerad risk för hjärt-kärlsjukdom  jämfört med kvinnor utan diagnosen. En stor svensk studie baserad på data från drygt två miljoner kvinnor visade att graviditetsdiabetes var kopplat till 86 procent högre risk för stroke  senare i livet.

Ny forskning från Göteborgs universitet, baserad på över 1,15 miljoner förstföderskor i Sverige, visar dessutom att graviditetsdiabetes fungerar som ett slags stresstest för kroppens förmåga att hantera blodsocker och identifierar kvinnor med kraftigt ökad risk för framtida typ 2-diabetes, även vid normalvikt. 

Signalerna finns alltså. Men vad händer med dem?

En vård som inte följer upp

Många kvinnor lämnar förlossningsvården utan någon långsiktig uppföljningsplan, trots att deras graviditet tydligt indikerat förhöjd framtida risk. Mödravården är i många avseenden god, men den bygger fortfarande på standardiserade modeller där alla erbjuds samma typ av vård oavsett individuell riskprofil, livssituation eller hälsobakgrund.

Mama Child vill förändra det. 

Centret samlar forskare inom obstetrik, nutrition, kardiologi, folkhälsa, AI och implementeringsforskning för att utveckla individanpassade graviditets-program, strukturerad postpartum uppföljning och digitala interventioner som faktiskt följer kvinnan över tid, inte bara under de nio månader hon är gravid.

Det är inte ett litet projekt, det är ett försök att bygga om logiken i hur vi förstår och arbetar med kvinnors hälsa.

Parallellen till arbetslivet är tydlig

För Holistal är Mama Childs arbete särskilt intressant,  inte bara för vad det gör för kvinnors hälsa, utan för vad det säger om prevention i stort.

De faktorer som avgör en kvinnas långsiktiga hälsa efter en graviditet, stress, återhämtning, livsstil, socioekonomiska villkor och kontinuitet i stöd är i princip samma faktorer som avgör hur människor håller på arbetsmarknaden över tid.

I båda fallen handlar det om att fånga signaler tidigt, förstå individens specifika förutsättningar och skapa strukturer för kontinuerligt stöd, snarare än att agera när skadan redan är skedd. Det är också det som arbetsplatsen, precis som mödravården, har potential att bli, en arena för tidig, individanpassad och långsiktig hälsa.

Från standardvård till precisionshälsa

Det Mama Child representerar är en del av ett större skifte som genomsyrade hela M4 Health-konferensen, rörelsen från standardiserad vård till kontinuerlig, person-centrerad och preventiv hälsa.

AI och digitala plattformar gör det möjligt att förstå hälsa löpande, inte bara vid enstaka besök, men tekniken löser ingenting i sig. Det avgörande är om vi bygger de strukturer, den kontinuitet och det stöd som faktiskt behövs för att förändring ska ske.

Det gäller i mödravården, det gäller på arbetsplatsen och det gäller i samhället i stort. Frågan är inte om vi har tillräckligt med kunskap för att agera förebyggande, det har vi sedan länge.

Frågan är om vi väljer att använda den

Källor

¹ Örebro universitet (2024). Tidigare testning av graviditetsdiabetes viktigt för mamma och barn. https://www.oru.se/forskning/forskningsnyheter/tidigare-testning-av-graviditetsdiabetes-viktigt-for-mamma-och-barn

² Hjärt-Lungfonden / Lunds universitet (2022). Komplikationer under graviditeten ökar risken för stroke — studie på 2 miljoner svenska kvinnor. https://www.mynewsdesk.com/se/hjart-lungfonden/pressreleases/ny-forskning-visar-komplikationer-under-graviditeten-oekar-risken-foer-stroke-3403421

³ Forskning.se / Göteborgs universitet (2026). Graviditetsdiabetes ökar risken för typ 2-diabetes — även vid normalvikt. https://forskning.se/2026/05/21/graviditetsdiabetes-okar-risken-for-typ-2-diabetes-aven-vid-normalvikt/

⁴ Forskning.se / Örebro universitet (2018). Viktigt att följa upp efter graviditetsdiabetes. https://forskning.se/2018/12/14/viktigt-att-folja-upp-efter-graviditetsdiabetes/