Är Stockholm på väg mot ett nytt mått på hälsa och framgång?

Holistals perspektiv på Mikael Dahléns lansering av Stockholm Wellbeing Index

När Handelshögskolans aula fylls till sista plats och egentligen lite till är det tydligt att något är på väg att hända. Professor Mikael Dahlén öppnar seminariet med en blandning av ödmjukhet och entusiasm, inte bara har ett nytt forskningsprojekt dragit igång, utan publiken är också del av det. Det är, som han uttrycker det, inte slutresultat som presenteras utan ett pågående arbete där alla närvarande får möjlighet att påverka.

Det är i denna anda som Stockholm Wellbeing Index föds en ambition att komplettera eller kanske snarare översätta Sveriges traditionella ekonomiska mått, som BNP, till något mer grundläggande: ett mått som visar om människors liv faktiskt blir bättre.

Ekonomin som livsprojekt – och varför BNP inte räcker längre

Dahlén återkommer till en grundläggande fråga han burit med sig i decennier, Vad är egentligen ekonomi?

Inte bara en summa pengar eller en nationalbudget utan något Holistiskt.

Ett system av tid, energi, relationer, kapacitet, drömmar och resurser vi alla försöker använda så klokt som möjligt.

Denna syn ligger nära Holistals grundprincip, att människors hälsa, livskvalitet och produktivitet är sammanvävda. Ekonomin är alltså inte bara något som “händer oss”; vi är alla medskapare av den, varje dag.

BNP, som funnits i över ett halvt sekel, summerar allt vi gör, men få vet ens vad Sveriges BNP är (ca 6 000 miljarder kr). Det vi egentligen diskuterar är förändringen, det vill säga tillväxten. Men tillväxt i sig säger inget om den faktiskt gör livet bättre.

Det är här Stockholm Wellbeing Index kommer in som ett mer mänskligt, mer framtidsorienterat mått,

Kan vi mäta hur bra vi mår och om vi mår bättre över tid?

Välbefinnandet i Stockholm, en första inblick

1. Självskattat livsläge: snitt 6,82 av 10

Deltagarna placerar sitt liv relativt högt. Fördelningen är normal, men med en tydlig lutning mot det positiva. Detta ger ett mått på allmän livskvalitet en helhetssiffra som ofta speglar både relationer, arbete, hälsa och framtidstro.

Detta ligger nära Holistals modell, självskattad hälsa är ofta den bästa indikatorn på faktisk hälsa över tid.

Hur jämnt är välmåendet fördelat?

Jämställd fördelning av välmående är en helt ny typ av indikator. WEC fungerar ungefär som ”Gini-Coefficient” för inkomst, men för välbefinnande.

Ett värde på 14,4 tolkas som relativt jämlikt välmående i Stockholm.

Som Dahlén påpekar:

välbefinnande är mer finfördelat än inkomst (skala 1–10 jämfört med hundratusentals kronor), så även små variationer kan vara betydelsefulla.

Ur ett Holistiskt perspektiv är detta centralt, välmående är en resurs, och ojämnt välmående skapar samhälleliga kostnader sjukskrivningar, psykisk ohälsa, minskad kreativitet, lägre produktivitet.

Arbetets betydelse för välbefinnandet

En av de tydligaste bilderna i presentationen visar hur livssituationen påverkar välbefinnandet

Detta går i linje med Holistals syn på psykologisk trygghet, autonomi och meningsfullhet som grundpelare för hälsa.

Utbildning och välbefinnande

Här syns ett tydligt samband: högre utbildning → något högre välmående.

Men skillnaderna är små. Det antyder att utbildning inte skapar lycka, men kanske trygghet, framtidsmöjligheter och känsla av kompetens.

TACK-modellen: Fyra faktorer bakom Stockholms välbefinnande

CWHH introducerar ett ramverk som Holistal lätt kan integrera med sitt helhetsperspektiv:

T – Togetherness

A – Agency

C – Capability

K – Knowledge

Ett nytt ekosystem för välmående växer fram

Dahlén avslutar med att bjuda in till Nordic Happiness Summit – en samlingspunkt för forskning, näringsliv, offentlig sektor och allmänhet.

Det är här Holistal har en naturlig plats;

som ett system som operationaliserar välmåendedata och förvandlar insikter till konkret vardagsbeteende, både för individer och organisationer.

Holistals slutsats:

Stockholm Wellbeing Index är inte den nya BNP men det BNP alltid borde ha följts av.

Det nya indexet är inte tänkt att ersätta ekonomiska mått, utan att komplettera dem och visa om ekonomin faktiskt levererar sitt yttersta syfte;

• BNP mäter vad vi gör.

• Wellbeing Index mäter varför vi gör det.

• TACK-modellen visar hur vi kommer dit.

Det är ett skifte från ekonomisk till holistisk hälsa och framgång – där mänskligt välbefinnande är målet, inte en biprodukt.