Halva arbetskraften – hela människan

Del 4: Kvinnors psykiska hälsa, mer än hormoner

Hur skapar vi ett arbetsliv där fler håller sig friska – längre?

Den frågan blir allt viktigare när vi ser utvecklingen av den psykiska ohälsan i Sverige.

Det är en av de mest stabila siffrorna i svensk folkhälsostatistik och samtidigt en av de mest sällan ifrågasatta. Depression är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Kvinnor har också mer än dubbelt så hög risk för långvarig sjukfrånvaro på grund av psykisk diagnos, med den högsta risken mitt i livet, omkring 36–45 års ålder.

Frågan är inte bara varför. 

Den viktigare frågan är: Vad kan vi göra åt det?

Bortom hormonerna

Det är frestande att söka förklaringen i biologin. Hormonella faktorer spelar utan tvekan en roll, något vi berört tidigare i den här serien. Men att stanna där är att missa en stor del av helheten.

Försäkringskassans statistik visar att kvinnor utgör majoriteten av de sjukskrivna för stressrelaterade diagnoser som utmattningssyndrom och ångest. En viktig förklaring är den samlade belastningen – betalt arbete kombinerat med ett fortsatt större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet.

Det handlar inte bara om mängden arbete, utan också om det osynliga ansvaret. Kvinnor i åldern 30–45 år med barn hemma tar ofta ett större ansvar för det så kallade tredje skiftet, planeringen, koordineringen och organiseringen av familjelivet. Ett arbete som sällan syns, sällan mäts och sällan diskuteras på arbetsplatsen, men som påverkar möjligheten till återhämtning och därmed den psykiska hälsan.

Arbetsplatsen är en del av lösningen

Många kvinnor arbetar dessutom i yrken med hög arbetsbelastning och begränsade möjligheter att påverka sin arbetssituation – exempelvis inom vård, skola och omsorg.

Forskningen har länge visat att kombinationen av höga krav och låg kontroll är en av de starkaste riskfaktorerna för långvarig stress och psykisk ohälsa.

Det betyder att arbetsplatsen inte bara är en plats där konsekvenserna blir synliga, den är också en miljö som kan förstärka  eller minska risken för ohälsa.

Vad kan arbetsgivare göra?

Ingen arbetsgivare kan lösa ojämställdheten i samhället eller ansvarsfördelningen i hemmet. Men varje arbetsgivare kan fundera över om den egna organisationen bidrar till onödig belastning eller skapar bättre förutsättningar för återhämtning.

Det kan handla om att:

• se över mötesstrukturer och arbetstider,

• säkerställa att ansvar och inflytande följs åt,

• skapa en kultur där det är möjligt att prata om arbetsbelastning och återhämtning,

• arbeta systematiskt med hälsa, inte först när människor blivit sjuka.

Små förändringar i arbetsmiljön kan få stor betydelse över tid.

Från kunskap till handling

Psykisk hälsa formas av många faktorer. Arbetslivet kan inte påverka alla, men det kan påverka fler än vi ibland tror.

När vi ser hälsa som en strategisk fråga, och arbetar långsiktigt med beteenden, arbetsmiljö och återhämtning, skapar vi bättre förutsättningar för människor att må bra och prestera hållbart genom hela arbetslivet.

Det är därför vi på Holistal ständigt återkommer till samma fråga:

Hur skapar vi ett arbetsliv där fler håller sig friska längre?

I vår serie Halva arbetskraften – hela människan utforskar vi olika aspekter av kvinnors hälsa. För att skapa ett hållbart arbetsliv behöver vi förstå både biologiska, sociala och organisatoriska faktorer. Den här veckan handlar det om psykisk hälsa. 

För oss börjar svaret med ett systematiskt hälsofrämjande arbete, där forskning, mätbara beteendeförändringar och ett långsiktigt perspektiv går hand i hand.

Källor: Afa Försäkring – statistikrapport om sjukfrånvaro med psykisk diagnos 2007–2021; Försäkringskassan / Sveriges riksdag (interpellation 2024/25:216); Jämställdhetsmyndigheten; Läkartidningen / The Lancet Public Health (Ervin et al., 2023); Prevent.