Sverige står inför en tydlig demografisk förändring. Vi lever längre än tidigare generationer och andelen äldre i befolkningen ökar snabbt. Samtidigt förväntas en mindre del av befolkningen vara i arbetsför ålder. Det innebär att färre yrkesverksamma i framtiden ska försörja fler pensionärer. I den politiska debatten handlar lösningen ofta om pensionsålder. Resonemanget är att vi behöver arbeta längre för att pensionssystemet ska hålla. "Men mitt i den diskussionen missas oft

Det är en av frågorna i en kommande forskningsstudie som Holistal genomför tillsammans med Mälardalens universitet, Wingspan och forskare som Oskar Halling-Ullberg. Målet är att utveckla ett mer strukturerat och evidensbaserat arbetssätt för förebyggande hälsa i arbetslivet. Samtidigt fortsätter vi vår artikelserie om sambandet mellan hälsa, arbetsförmåga och pension. Mer kunskap behövs om hur vi kan minska sjukfrånvaro och skapa hållbara arbetsliv i Sverige. Vill du vara med

Det började med en friskvårdsanläggning i Västerås som jag drev i 14 år. Sedan grundade jag Itrim, som växte till en internationell kedja med center i Sverige, USA, Tyskland och Kina. Under åren har jag fått möjlighet att arbeta med hälsa i många olika sammanhang, från träning och livsstilsförändring till vård, omsorg och strategi. En sak har blivit tydligare för varje år Birgitta Thörn Vi pratar mycket om hälsa. Men vi arbetar fortfarande för lite systematiskt och förebyggan

Vad har lojalitetsprogram, bankvärlden och golf med varandra att göra? Mer än man kanske tror. I Holistals nya podcast-avsnitt “Små förändringar som gör stor skillnad” möter vi Per Landquist, en av Nordens mest erfarna experter inom lojalitet och kundrelationer. Under sin karriär har han arbetat med några av de största bankerna och finansaktörerna i Norden – från Eurocard till SEB – och varit vd i 17 år för ett internationellt bolag som utvecklade lojalitetsprogram. Men i det

Sverige diskuterar pensioner allt mer, den politiska debatten kretsar kring pensions-ålder, och hur ett allt längre liv ska finansieras. Frågan ställs ofta i termer av siffror, ska vi arbeta till 66, 67 eller ännu längre? På papperet är resonemanget logiskt, men mitt i diskussionen saknas ofta en mer grundläggande fråga. Har människor hälsa nog att arbeta längre? Vi lever i dag längre än tidigare generationer. I Sverige är den förväntade livslängden över 83 år. Det är en av v

Vi lever längre än någonsin. I början av 1900-talet låg den förväntade livslängden i Sverige runt 55 år. Idag är den över 83. Det är en av vår tids största framgångar, men bakom utvecklingen finns en mindre uppmärksammad verklighet. ”Vi lever längre, men inte nödvändigtvis friskare längre”. Skillnaden mellan livslängd och hälsolängd Internationell forskning från EU och OECD visar att skillnaden mellan livslängd och friska levnadsår växer. I Sverige lever människor i genomsnit

Sverige står inför en förändring som är större än de flesta politiska reformer och mer avgörande än enskilda konjunkturs-svängningar. Den sker långsamt, nästan obemärkt, men den kommer att påverka hela vår samhällsekonomi. Vi lever längre än tidigare generationer. Det är i grunden en framgång. Medel-livslängden har ökat stadigt och vi har fler friska år än våra mor- och farföräldrar någonsin kunde drömma om. Samtidigt höjs pensionsåldern och signalen från samhället är tydlig,

Vi vet nu två saker. Sjukfrånvaro är inte otur, det är en affärsrisk, och friskvårdsbidrag är inte en hälsostrategi. Ändå fortsätter många organisationer att behandla hälsa som en rad isolerade initiativ. En föreläsning här, ett bidrag där, en temavecka om stress. Man gör något men sällan på ett sätt som förändrar systemet. Problemet är inte bristen på vilja. Problemet är att hälsa inte är en aktivitet, det är ett utfall. Hälsa uppstår i system Ingen blir långtidssjukskriven

Små företag är motorn i näringslivet. Men med få medarbetare, högt tempo och många ansvarsområden blir varje individ avgörande. När energin sviktar påverkas hela verksamheten. Därför lanserar vi nu Holistal 3 månader av digitalt välmående , ett praktiskt och engagerande verktyg som hjälper små företag att skapa hållbar prestation genom hållbara människor. Ett enkelt sätt att stärka både energi och fokus Holistal är utvecklat för att fungera i verkligheten mitt i arbetsvardage

Nästan varje HR-chef i Sverige kan svara på tre frågor direkt: Hur stort är friskvårdsbidraget? Hur många procent av medarbetarna använder det? Hur mycket av budgeten har utnyttjats? Men ställ en fjärde fråga och det blir tyst. Vilka medarbetare använder det? Är det de redan friska, engagerade och aktiva? Eller är det de som löper störst risk för sjukfrånvaro? Och framför allt: har det någon mätbar effekt på organisationens hälsa? Där saknas ofta svar. Vi mäter aktiviteten, i

Alla säger att hälsa är viktigt, få räknar på den. Sjukfrånvaro betraktas ofta som ett utfall något som händer. Men i praktiken är den en av de största påverkbara kostnadsposterna i många organisationer. Trots det är det förvånansvärt få bolag som behandlar den som en strategisk investering eller en finansiell risk i budgetarbetet. Förebyggande hälsa blir därför lätt en värderingsfråga istället för en affärsfråga. Men vad händer om vi räknar? Ett enkelt räkneexempel Tänk er e

Sjukfrånvaron ökar, kostnaderna är höga. Initiativen är många, ändå rör vi oss långsamt. I svenskt arbetsliv finns friskvårdsbidrag, hälsoutmaningar och policydokument. Vi följer nyttjandegrad, sjukfrånvaroprocent och trivselindex. Men alltför sällan ställer vi den mest grundläggande frågan: Vem äger egentligen hälsan och vem bär ansvaret när den brister? Är det individens ansvar att sova bättre, träna mer och hantera stress? Eller är det organisationens ansvar att skapa sy

Sjukfrånvaron i Sverige har förändrats. De korta sjukfallen minskar i delar av arbetslivet, men de långa sjukskrivningarna biter sig fast. Det är där den verkliga kostnaden finns. Sammantaget uppgår kostnaden för sjukskrivningar och produktionsbortfall i dag till omkring 100 miljarder kronor per år . Det är inte bara en siffra i en budget. Det är människor som inte orkar, arbetsplatser som tappar kraft och organisationer som saknar rätt förebyggande strukturer. Psykisk ohälsa

Svenskt arbetsliv står inför ett avgörande vägval. Under lång tid har organisationer styrts genom kontroll, uppföljning och finansiella nyckeltal. Det har skapat struktur och tydlighet, men samtidigt har sjukfrånvaron ökat och den psykiska ohälsan brett ut sig. Nästan hälften av alla sjukfall i Sverige har i dag en psykisk diagnos, och kostnaden för sjukfrånvaro uppgår till 100 miljarder kronor årligen. I Holistal Sustainable Rapport 2026 beskrivs ett tydligt skifte, framtide

Allt fler organisationer inser att friskvård inte räcker. Det som gör skillnad är struktur, ansvar och tidig upptäckt. Vi erbjuder en kostnadsfri föreläsning för ledning, HR och chefer om : • vad prediktiv hälsa innebär • arbetsgivaransvar i praktiken • vad som faktiskt ger effekt – och vad som inte gör det Målet är enkelt att ge er konkreta insikter om hur hälsa kan bli en del av styrning och långsiktig. prestation. Vill du även fördjupa dig i forskningen och statistiken b

Utvecklingen syns redan vid mönstring. Och den borde oroa fler än Försvarsmakten. År 1995 bedömdes 27 procent av unga ha bristande fysisk eller psykisk hälsa. År 2017 hade siffran stigit till 46 procent. Prognoser pekar på att uppemot 80 procent kan klassas med poor health inom tio år om trenden fortsätter. Detta är inte en tillfällig svacka i välbefinnande. Det är ett tidigt tecken på ett systemfel och på en hälsokris som börjar långt innan vården möter individen. Redan i s

Endast 13–15 % av svenska medarbetare upplever sig genuint engagerade i sitt arbete. Det är inte bara en siffra om motivation. Det är ett hälsotecken. I Holistal Sustainable Rapport 2026 identifieras lågt engagemang som en En av de mest underskattade riskfaktorerna i arbetslivet, tätt sammankopplad med psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och minskad långsiktig prestationsförmåga. Lågt engagemang är inte neutralt När engagemang saknas uppstår sällan akuta problem direkt. I stället v

Det handlar inte om fler punktinsatser. Det handlar om struktur, kultur och metod. Vi har sammanfattat vårt perspektiv på varför framtidens arbetsliv kräver mer än friskvård i en ny rapport, börja att följa oss och vi skickar rapporten till dig.

HOLISTAL presenterade ett praktiskt och systemiskt angreppssätt på förebyggande hälsa under två dagar i Linköping, M4 Health dagar. Utgångspunkten var att hälsa inte skapas i vården, utan i vardagen genom beteenden som upprepas dagligen över lång tid. De största påverkbara riskfaktorerna för ohälsa är kopplade till just dessa vardagsbeteenden, vilket gör kontinuitet avgörande för prevention. Holistal beskrev mikrovanor som en infrastruktur för beteendeförändring , inte som

Holistal är inbjudna att medverka i M4-HEALTH som expert inom förebyggande hälsa och beteendebaserad prevention. Under den första dagen av M4-HEALTH samlades ledande forskare, kliniker och teknikutvecklare för att diskutera hur framtidens hälsosystem kan gå från reaktiv vård till långsiktig, individanpassad prevention. Ett genomgående tema var behovet av kontinuitet, systemförståelse och data över tid. Här lyftes förebyggande arbete i vardagen som en avgörande pusselbit, inte